Men dessa möten går som regel helt obemärkta förbi. Det finns liksom inget att hänga upp minnet av personen i fråga på, om du förstår hur jag menar.

Annat är det med människor som skaver en smula. Människor vara resonemang man inte helt blir klok på (inledningsvis). Människor som sedan kan utveckla sitt resonemang och få en att antingen hålla med eller fortsatt protestera. De sistnämnda glömmer man inte i första taget! Kanske för att de är så förbaskat retsamt?

Men de sistnämnda kvalar definitivt in dom tredimensionella i min bok. Folk som berättar och står upp för var de står – vare sig jag håller med eller inte – gillar jag desto lättare. Visst., jag kan lacka ur som sjutton för att jag tycker att vederbörande är en idiot. MEN: Hen har bekänt färg! Och det högaktar jag. Där snackar vi 3D!